jag vill inte bekymra någon med mina tankar

Jag är så less på det här.
Det är Wik-festival imorgon och jag kan inte fara dit. Jag har inte råd. Det kostar liksom 84 kr. Jag skäms.
Varför skäms jag? Jag tjänar inga pengar, jag bidrar inte till samhället, jag känner mig helt värdelös för att jag SER frisk ut. Det är helt galet, jag skäms för att jag ser frisk ut. 
Och i mitt huvud tänker alla jag träffar att "varför jobbar hon inte om hon behöver pengar? Ah, hon är lat"
Men det är inte alls så. Jag blir galen på mina tankar och på min ekonomiska situation.
Mina tankar är förrädiska.

Okej, det måste få ta sin tid. Jag måste ta ett steg i taget. Lugn, andas.

Annars då? Jag sitter hemma med katten och dricker rom från studenten som någon glömt i mitt skafferi.