han torkar mina tårar

Jag for på Wik-festivalen och det var så himla kul! Så fint att få träffa alla gamla klasskompisar, kändes verkligen som att man gick på Wik igen, som att det var vår skola. Vi dansade, lyssnade på musik, jammade.
Bussarna går ju dock inte så ofta hem därifrån så jag somnade på en soffa och väcktes ca 03.00 för att åka in till Uppsala och sova hos Carro som hade åkt innan mig.
Tappade bort min snusdosa gjorde jag också......

Igår var det alla hjärtans dag men tycker ändå att jag och Anders har alla hjärtans dag nästan varje dag. Varför ska man bara anstränga sig en dag liksom? Anders brukar laga middag till oss, tända stearinljus, och jag är... gullig, haha. Nejmen.. jag brukar komma med frukost på sängen... :)
Skillnaden var att han igår kom med rosor till mig och jag bjöd på choklad. Fast chokladen skulle kunna bli standard. 
Hursom, så började dagen med att jag var hos min arbetsterapeut och hon berättade att en av mina läkare hade glömt skriva diagnos på mitt läkarutlåtande till försäkringskassan, så nu måste jag vänta ytterligare någon vecka, några veckor, någon månad, ingen aning.... Vi kan säga att tårarna inte ville sluta rinna på flera timmar.
Jag ringer Anders och gråter och en halvtimme senare öppnar någon min ytterdörr och där står Anders med 10 stora, röda rosor och ger mig en kram. Jag blev glad. Han gör mig glad. Min snubbe.
Jag har det inte lätt just nu men han står stadigt vid min sida, min älskade.

 
iloveyouiloveyouiloveyouiloveyou